Hästens hov

Hästens hov är en mycket avancerad kroppsdel. Det är hästens hovar som bär upp hela hästens kropp och tar emot all belastning. I jämförelse med hela hästens kropp så är det en väldigt liten procentuell del som ska klara av att bära upp flera hundra kilo. Därför är det viktigt med rätt hovvård, man brukar säga “inga hovar – ingen häst” och det ligger mycket i det talesättet.

Hovarna på hästen är uppbyggda av flera olika delar och lager. Utåt sett så är hoven bara en hård kapsel men där inuti är det mer komplicerat än så. I hoven finns det totalt tre olika ben, kronben, hovben och strålben. Det finns en led vilken är hovleden och två olika senor – långa tåsträckaren och djupa böjsenan. Hoven yttrelager heter horn och är uppdelad i tre olika horn. Vägghorn som är det hårda yttre som vi ser på hoven, sulhorn som är på hovens undersida och strålhorn som finns i strålen.

Inuti hoven finns en del som kallas för elastiska putan och den har i uppgift att tillsammans med strålen utgöra den stötdämpande funktionen i hoven. Det är även dessa delar som hjälper till med hästens blodcirkulation och när strålen utsätts för tryck och den elastiska putan komprimeras pumpas blodet upp till resten av hästens kropp. När strålen och den elastiska putan arbetar så utvidgas också hoven. Det är därför viktigt att man vården hästens hov på ett korrekt sätt och skor den på ett sådant sätt som inte hämmar hovens funktion och rörelse.

Hoven är gjord av keratin, samma ämne som hår och naglar, och växer ständigt. Man brukar säga att en hov generellt växer cirka en centimeter i månaden och att hästens hov helt har bytts ut under ett år. Men hur mycket hovarna växer är också individuellt, de bör dock skos eller verkas var sjätte till var åttonde vecka beroende på hur den växer och slits. Även om hästen inte sliter på skorna så mycket så kan den behöva verkas. En skicklig hovslagare kan då återanvända de gamla skorna en period till.

Hovens kvalitét beror på en rad olika faktorer vilket kan vara miljön som den lever i, foder, arbetet som den utsätts för och ärftlighet. Ofta kan man se på hästens hov om den saknar några vitaminer eller mineraler då den då kan få ett avvikande utseende.

Några av de vanligaste hovsjukdomarna är hovböld och strålröta.